cwittra

På något sätt så vill jag försöka tacka dig. Jag vet att det aldrig går att tack dig tillräckligt för allt du gjort för mig. Men jag tänker iallafall ge dig mina ord. 

 

Jag är så sjukt glad över att jag fann dig för snart 5 år sen. När du stod där på Heden och log mot mig. Jag minns det som igår. Mitt livs lyckligaste dag men bättre skulle det bli. 

Att du sedan hjälpte mig att ta mig igenom vårt missfall gjorde mig ännu mer säker på att de var dig jag ville leva med. Vi tog oss igenom det som om det hade varit vi två från våra första dagar i livet. Du gjorde mig så jäkla stark. Jag fick en styrka inom mig som jag inte trodde fanns. 

Sedan kom melvin. Utan dig vid min sida tror jag aldrig att det hade gått. Du var ett så otroligt bra stöd och du peppade och berömde mig i precis de lägen jag behövde det som mest. 

Nästan två år senare var det dags igen. 

Denna gången var du helt grym. Du förstod mer än vad jag själv förstod att jag behövde. ALDRIG att jag hade fixat detta utan dig. Jag tror inte att du någonsin insett hur mycket styrka du faktiskt genigit under våra finaste stunder i livet. När barnen skulle komma till världen. Men det är helt otroligt. Är så sjukt stolt över dig. Och så jäkla imponerad över allt du klarar av. 

 

Vi har efter detta haft en del motgångar, men även där har du varit stark som en oxe och hjälpt både dig själv och mig igenom detta. Är så fruktansvärt glad över att vi har hittat det där i varandra igen son vi faktiskt trots allt älskade hos varandra. Jag ser fram emot att få leva mitt liv med dig. Att få gå igenom förlossningnedred dig igen. Att få bygga ett liv tillsammans med dig. 

Nu är det VI och inget eller ingen ska någonsin få komma imellan oss. 

Jag älskar dig så sjukt mycket och jag är tacksam över minsta fingret du lyfter för vår skull. Har aldrig träffat en människa som gör så mycket för sin familj som du gör. 

Glöm aldrig bort att jag lever för dig nu. Du är allt och lite till. 

 

Tack för att du finns. Marcus <3